Plätering

Plätering innebär att man lägger ett tunt lager metall på en ledande yta. Metoden har en historia på flera hundra år, men används än idag inom både industri och hantverk, och har en rad olika användningsområden.

Guldplätering, det vill säga att lägga till ett tunt lager med guld utanpå ett annat föremål av metall, är en vanlig metod inom elektronik. Guldet ger de elektroniska komponenterna, ofta gjorda av koppar, ett yttre lager som både kan leda elektricitet och som står emot rost. Om guldpläteringen läggs direkt på kopparytan finns det dock risk för att kopparen blöder igenom, vilket kan leda till att ett rostlager bildas. För att undvika detta brukar man lägga ett lager mellan kopparen och guldet som fungerar som en barriär. Nickel har egenskaper som gör att metallen passar bra som mellanlager.Plätering 1

Silverplätering har använts sedan 1800-talet, då framförallt för att skapa billigare versioner av hushållsföremål som bestick och ljusstakar, föremål som skulle ha blivit mycket dyra i solitt silver. Den tidigaste metoden för silverplätering gick ut på att man gjöt fast tunna ark silver på ett lager eller en kärna av basmetallen. På 1800-talet uppfanns dock nya, effektivare metoder för silverplätering, bland annat elektroplätering. Denna metod utvecklades bland annat i Birmingham i Storbritannien på 1940-talet, vilket skulle leda till att juvelerarindustrin blomstrade i staden, då man kunde skapa billigare smycken med bara ett tunt lager av guld eller silver. Smyckestillverkning är ett utmärkt exempel på hur pläteringens dekorativa funktion användes, och används än idag. På Nordicdesigncollective.se hittar du till exempel ett brett sortiment av halsband i silver och mässing med både guld- och silverpläteringar.

Birmingham är än idag ett Mecka för den smyckesintresserade, och fortfarande tillverkas smycken hos de otaliga juvelerarna i staden. Metoderna för plätering och smyckestillverkning har dock moderniserats och effektiviserats sedan mitten av 1800-talet, och idag kan därför en tiondel så många juvelerare skapa fler smycken än man gjorde då. En annan skillnad är att man har höjt kvaliteten i pläteringarna – från 9 karats guld till exempelvis 16 karat, som är en vanlig kvalitet för pläteringar idag.

Förutom guld och silver är det också vanligt att man inom industrin använder sig av pläteringar av rodium, krom, zink och tenn.